du böjer dig

backar

slät utåt
kokar inuti

du vill bli omtyckt
men framgång skrämmer dig
varje gång ridån går upp
ställer sig demonerna upp och skrattar ut dig
knuffar ner dig i diket

ångest

du försöker låta bli att se dem
men skratten gör hål i dig
blickarna bränner dig
orden river din hud till strimlor

slät utåt
kokar inuti

går hem med fickan full av knutna nävar
blödande kropp

du böjer dig
omtyckt hamnar alltid i dyngan