Ja doften av ett regn

föregår alltid stormarna

en ny storm tornar nu också upp sig

där i väster

det dova ljudet av avlägsen åska

kommer allt närmre

detta skapar faktiskt en viss oro

i mitt bröst

de allt mörkare molnen där på himlen

närmar sig nu stranden

och vindens styrka ökar i takt

med vågornas

ja nästintill olycksbådande

och majestätiskt

fylls nu hela min kropp

av naturens så mäktiga urkrafter

det hörs nu ett stilla rasslande

där bland träden

när regndroppar helt i otakt

börjar att falla

jag vänder mitt fårade ansikte

upp mot skyn

och känner hur regnet

allt snabbare ökar i styrka

ja jag nästan snubblar

ut i stormen

och regnet piskar nu ursinnigt

över min helt öde strand

en blixt slår ner i det träd

jag nyss lämnat

och en massiv gren landar

precis där jag nyss har stått

naturens krafter häver sig över mig

och min strand

och jag känner mig plötsligt

så oerhört liten

men stormen bedarrar lika snabbt

som den har kommit

och jag finner då mig själv

i ett djupt eftersnack …med måsarna

Copyright © AndLou