20 år brända nu åh du var en sån runaway baby när jag såg du var du en allt och ingenting. Jag var så blind blind sprang in i bergväg efter bergsväg oh det sved och jag grät mig tills sömns de där flydda dagarna. Och jag hatade allt men mest mig själv.
Nu sitter jag här en förkyld dag den sista i 2022 och jag jag vill vill tillbaka där men inte alls tillbaka dit men känslan baby känslan jag vill ha den som en explosion i mitt bröst. Och vi går i raketfart mot de hårda tiderna men det skiter vi i för jag vill leva leva livet igen och det är det som betyder nått när allt annan ramlat klart.