Denna årstid trycker gryningen på
Värmen redan påtaglig
Sommarsurr å kvitter
Följer mina steg mot hamnen

Sen jag kunde ta Bambinon
Så fanns jag bland båtarna i viken
Somnade på toften i ekan

Redan då
Kände jag njutningen av livet
redan då
var tiden viktig
redan då
alltid otålig

känner att jag alltid
på ett eller annat sätt
behövt ursäkta mig
känt mig lite
känsligare
än omgivningen

sitter i båten
solen värmer ryggen
första badarna packar upp filt å kaffe

tiden
alltid närvarande hos mig
som att jag måste hinna
hinna suga ut allt
ur livet
som om
jag kanske missar nåt
eller funderar omedvetet
på hur lång
min vandring blir

min kraft till livet
kärleken till liv
för min själ
sakta ner
i myllan
i havet

bryggan
nu sval
solens sista strålar
låter molnen briljera
jag försöker stanna tiden
fast jag har bråttom