Det är inte själva livet
jag är rädd för att lämna
det är sorgen och smärtan
hos er som lämnas
som jag fruktar

Så om jag nu bara 
kunde få mer tid att stanna
så skulle jag aldrig, 
aldrig någonsin gå 

Men min kärlek finns ändå kvar        

Varm och stark
obändlig och envis
sjudande djupt i era hjärtan
trösterikt sjungande
mitt namn

Så tryggt omfamnande
i livets svåra stunder
och skapande ny härlig glädje
för alltid och evigt  
tillsammans