Väggarna till deras rum syns ifrån hallen.
Om du ställer dig på tröskeln ifrån köket och lutar dig framåt så kan du se.
Vackra, röda, målade, mjuka väggar.
Jag sitter alltid där, i det lilla hörnet..
Ser du?
Luta dig mer åt vänster, ta stöd av väggen så du inte
tappar balansen.
Ser du sängen, den svarta breda dubbelsängen?
Kommer du ihåg hur jag hjälpte far att göra den.
Vi satt i källaren alla tre, kände doften av målarfärg.
Du, jag och far.
Jag kände lulten av färgen i 3 dagar efter den kvällen.
Jag minns det alltid.
Gör du?
Kommer du ihåg, att det va samma kväll som mor dog?
Hon fick en ny attack, ramlade omkull och sprattlade som
en fisk på golvet.
Kommer du ihåg hur du trodde hon skojade, och du började skratta.
Inte ens när du hann förstå att det var allvar slutade du skratta.
Du stod där i ditt vita nattlinne och skratta så du kiknade.
Jag minns hur arg jag blev på dig, men mest rädd.
Så jag klippte till dig och du slutade skratta.

Kommer du ihåg, syster?