tänk
om det bara vore vi
om du tog mig i handen
jag fick sitta i din famn
& om du skulle viska:
baby, du är min

om vi
gick längs
stigarna
tillsammans
så skulle jag aldrig förlora mig själv igen


futurum är min verbform
framtiden kan bli vadsomhelst
det är lätt att hoppas
men realismen fungerar bra som väckarklocka



tänk om vi
vore vi
inte bara jag & du
det hårdaste som finns idag är saknaden

Pest eller kolera,
ovisshet eller besvikelse


tänk om jag fick önska
om en gud ville se mig
och låta mig förföras

tänk
om vi skulle dela våra liv
varje människa
vill ha trygghet

& osäkerheten mellan oss
river mig
i stycken medans jag går
ensam framåt