Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Blind kärlek


You just have to face the music:
love will ever play the dirtiest tricks on you
and never be the same but always puzzle you,
upset you, never be reliable and always blindfold you
so that you never can see clear reality
but always must fall victim to it as to love,
since blind reality of love will always lead you quite astray,
you will love anyone who isn\'t worth it,
and you will be cruelly abused by anyone
who just will take your blindfolded condition as an opportunity
to lead you any stray path down to hell just for the fun of it,
and you will end up as a wreck completely crushed
like in a shipwreck all entangled in the shattered ruins of your lost ideals.
But there is always a way out and a salvation.
Just keep your blindfold on, refuse to compromise with false reality,
continue challenging the cruelty of the world by countering it
and opposing it with your alternative, your own created world of beauty,
which most certainly will outlast this vain world of futile nonsense.
The object of your love will constantly play foul on you
and most outrageously, but that must never check your love,
which ever must keep flowing to enrich, if nothing else,
at least the spiritual world of sentient beings
which ever will be hungering and needing more
of that true love of honesty which is the reason for your life.



Du måste bara acceptera det:
för alltid kommer kärleken att gyckla med dig å det grymmaste
och aldrig vara annat än ombytlig för att plåga och förbrylla dig,
uppröra dig och göra dig förtvivlad med att alltid dölja sig
och göra dig till blindbock så du aldrig kan se verkligheten
men alltid falla offer för den som för kärleken,
då kärlekens realitet för alltid bara kommer att förleda dig
och dra med dig åt helvete i evig vilseföring,
då den som du älskar aldrig skall förbli dig trogen eller värdig
men blott utnyttja dig grymt och oförsonligt liksom alla andra
som blott ser din utsatthet som tillfälle för dem att vara opportuna
tills du ligger där utslagen, krossad, lemlästad och färdig
intrasslad i vraket av ett skeppsbrotts alla strandade ruiner av våldtagna ideal;
men det finns alltid en väg ut och någon lösning.
Avlägsna ej ögonbindeln utan vidmakthåll din blindhet,
vägra kompromissa med den falska verkligheten,
utmana dess grymhet och bemöt den med ditt eget skönare alternativ,
din egen kreativa värld av skönhet, ljus och högre harmoni
som säkerligen kommer att stå sig långt bättre än den falska fåfängans förgänglighet.
Objektet för din kärlek skall beständigt spela dig de vidrigaste spratt,
men det får aldrig påverka din kärlek negativt, som alltid måste flöda vidare
för att åtminstone berika alla andliga naturers värld
som alltid kommer att behöva mera
av den ärlighetens sanna kärlek som är enda meningen med livet.




Fri vers av Aurelio
Läst 243 gånger
Publicerad 2006-09-11 13:24



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Aurelio
Aurelio