Går hem på mjuka spagettiben.


Tänjd, utmanad och sliten.



Mer, mer mer mermermermer mer!


Fem till.
Tio till.
Fem till.
Benen igen.
Böj, upp snabbt, koncentration!!!


Mer, mer mer mermermermer mer!


Lyft högre.
Pressa.
Fem till.
Armarna nu.
Koncentrerat, kom ihåg att koncentrera!!!


Mer, mer mer mermermermer mer!


Runt sådär.
Tio gånger till.
Snabbare.
Högre.
Benen igen.



Sedan får jag spagettiben...


Nära, nära så nära.
Drar, pressar, lyfter, mer...
\"Ajjjjj\" betyder \"stopp\".
\"Aj\" betydde \"stopp\"?
Pressar ännu mer..


När jag sätter ner båda benen i golvet igen,
har jag spagettiben.
Nästan sånadär ledade dockben.
Måste trampa på stället,
innan jag kan lita på dem igen.
De bär mig knappt..
Förrän de trampats på plats igen.



Sedan går jag hem på mina spagettiben.



Varm, svettig och fruktansvärt nöjd.



Ännu ett träningspass är över,
och min mage är varm och glad.