varje natt utan dig

är champangefärgade rosor

och gott årgångs vin

bara dröm

Och varje dag utan dig

ja; vänder jag upp-och-ned

Utan en tyst viskning i mörkret och

händer som håller om mig

måste sömntabletten vara min bäste vän

 Frågar jag svarar ingen med en gest;

 "det ordnar sig"

Det äter inne i mig, saknad,

och något annat

som alla säger inte går att beskriva

det som biter tag i alla ben i kroppen,

alla blodkärl

sömnbrist och sjukskriven från jobbet

Huvudvärk som dövar dom

små lätta tonerna från en telefon

för långt borta för att kännas verkliga

Dom hade rätt

den oron går inte att beskriva

oron värre än självaste saknaden

Den oron går inte

att beskriva

Med dom nätter jag sömnlöst drömde

om champangefärgaderosor

Jag aldrig fick