Jag har två pappersservetter på mitt köksbord från IKEA,
Eller om det var Coop eller Ica, är inte säker
men det är sådana du vet med blåa prickar
där det stod ditt nummer,
ja det är inte dom servetterna,
för dom råkade följa med allt annat i branden
men det är likadana,
sådanan som du skrev ditt namn på
Och nummret

Och jag brukar sitta på min stol i köket
och fingra på servetterna
Och låtsas lyssna på dig
när du säger att det är solsken ute och att en promenad vore härligt
och att våren leker med våra fötter där dom slår mot
en nygrönad gräsmatta
Men oftast är det bara din röst som stämmer
för oftast när jag sitter sådär
eller går och drömmer om dina ord
snöar det
eller regnar
Men det gör det samma det är dina ord
som jag drömmer om
för här på väggarna sitter allt du sa
och allt du drömde högt på natten om
sitter tapitserade här i mitt kök,
och badrummet
och i sovrummet
Och taket lite överallt

och min brevlåda väntar på dina ord i skriftlig form
som jag kan läsa 23 gånger om
och få in en rytm och låtsas att det är du som pratar
det skulle inte vara så svårt,
för din röst finns ju tapitserad här
Men det är ju bara tomt där med

Och telefonen har slutat ringa,
det är ingen som vill få tag i mig
Det finns inget viktigt dom kan säga mig
för dom säger bara att jag borde glömma
att jag måste gå vidare så som du gjort
Dom säger också att dom förstår
men det gör dom inte
dom ljuger bara
så jag vet att du inte alls gått vidare
jag vet det

Och av gammal vana dukar jag alltid för två
kanske inte av misstag,
kanske mer för att du kanske kommer just nu
det vet man aldrig
För då brukar jag sitta på min stol i köket
och drömma om hur du kommer tillbaka
och kysser mig på munnen och säger
att du sökt men aldrig kommer att hitta någon som mig
och jag kommer leka tafatt och dra härifrån,
bara för att se om du följer med
bara för att se om du vill vara med mig på riktigt
och då brukar jag drömma om att du springer och tar tag i min hand och så drömmer jag inget mer

För då fingrar jag på den servetten från Konsum
eller om det var Ica
och säger för mig själv att jag nu måste fortsätta
min ensamhet