ibland när jag går här på stan
tittar runt
så känns det plötsligt som om
jag stirrar tillbaka på mig själv
sällan men ibland
så finns det något i några
som får mig att kännas igen
av mig själv
gammal som ung
som gammal
jag är glad över att mitt leende inte har lagt sig
Jag vet att jag kommer bli en gladare människa så fort jag blivit vuxen
ja gud, jag känner det på mig
Men det kanske beror på vad definitoinen av glad
och vuxen kan vara,
Jag log iallafall.

Ofta drömmer jag hur det skulle kännas om
någon i min släkt eller nära
om någon av dom bara
skulle försvinna
Dö
Alldeles för ofta drömmer jag om det
Vaknar gråtandes
Jag skulle nog vara omkapslad i mig själv
väldigt länge
Jag har aldrig förlorat någon
men som ni alla förstår
så har jag allt sådant framför mig
det är läskigt
men jag kan inte sluta drömma

en av mina bästa vänner har svår diabetes
och hjärtfel
kan ni förstå,
läkaren sa till honom att han skulle vara död innan tjugosex
och till svar sa han, jo jag vet, jag kommer krocka med bilen
han sa det till mig
jag blev förbannad
men sen förstående och då grät jag
i tre dagar grät jag
och då har han ändå ungefär 10 år kvar att leva
tidigare var jag ledsen för att han skulle flytta
till USA
Men det kanske är samma sak.
Jag vet inte

Vi var små tillsammans
och han har alltid varit
den mest jordnära människan jag träffat
Han är givmild mot alla
och får precis alla att skratta
Det är något med den männsikan jag inte kan förstå
Det kommer aldrig att hända
Samtidigt när jag ser honom kan jag aldrig sluta se mig själv
Även om jag är blyg som en hamser och han är vild som en åsna
så kan jag inte sluta se mig själv
Han är som min bror
men han har funnits där för mig i minde än 4 år
Tiden går fort kan man säga
men ändå kan jag inte sluta minnas
hur pinsamt det var när vi båda
troddes förstå att vår vänskap var kärlek
det var i åttan
länge sedan nu
Han pratade om lumpen och hans brorsa
Hans brorsa är veckligen det bästa han har
Jag har nästan ingen realation till min
om man jämför
även fast han bor här näst intill

Det är svårt att sluta tänka på allt man har kärt
när man är så rädd för döden som jag är
Jag ser ingen lycka med att dö
därför gör jag nästan inget som skulle kunna skada mig
När jag står där på kanten ser jag mig själv
tittandes på mig
hjälplöst fallandes
Jag ryggar tillbaka
Men han skulle ta kundvagnen och se vad som händer
han överlever alltid
tillslut kommer det tyvärr vara annat som stoppar honom
Stackarn
Varför är de alltid de godaste människorna som drabbas