fyra kilo
vem är det som märker
när jag inte längre är din?

ett sår på vristen
vem märker
när du inte längre finns kvar

gick gjorde du
och kvar lämnade du ett hjärta
tomt och livlöst

ett brustet hjärta i ett tomt intet
var ska jag gömma mig när allt är som bäddat för att bli hittat

hela jag är blottad
klar som en tår längs en porslinskind
vit som sammet

omöjligt att göra ogjort
jag har krossat mitt första hjärta
samtidigt drog jag ned mig

krossade hela mig
orkar inte stå
sitta
klara mig själv

ensam i mörkret
rädslan smärtar
viker mig bort
kan inte glömma
och inte titta bort

i mitt huvud är allt så klart
klarare än när det inträffade

en blodig hand på fönsterrutan

snälla ta bort mig från det som kallas verkligheten
bygg mig en ny
låt mig vara med dig

snygga fan, du är det enda jag begär