För dig blåser det bara storm

Du vaknar med gäver tätt intill kroppen

Du lever ditt liv i anvantgardet

och varje liten bris är för gäves

för den blåser bara igenom

Och jag lovade att aldrig bli som du!

och jag har skrikitskrikitskrikit!

att ingenting har någon betydelse.

Ingenting.

Men även mina ord har blåsit som vinden

Hakar mig fast. Hårt. Ju mer jag hatar dig, desto mer blir jag som du.

För du hör inte. Ser inte. Bryr dig inte.

Så jag häller över all min smärta i någon annans bägare

och blir precis som du.