Hem till mellanålderslandet
där man ska vara så korrekt och vuxen
Jag är nog vuxen för att vara barnslig
Förstår inte det här med tiden som
bara rinner ur våra händer
som en fetolja som inte går att stoppa

Tanken är som en raket
som avfyras och hamnar var som helst
Vad som sedan blir min sanning
är väl vad jag väljer att tro på

Så olika världar vi lever i
den ena vetenskaplig
och den andra som bara baseras på tro
Men är inte vetenskapen lika samma
för den ändras ju efter forskningen
kommer med nya tankar som någon tror på
och påverkar andra att tro lika samma

Som religioner alla bara tror hela tiden
ingen vet ju ett dugg
Så går vi omkring med våra övertygelser
i en påhittad tankeverkstad som
är kulturellt betingat och nedärvt
i våra DNA säger forskarna

Så säg mig var kommer kärleken in
är den vetenskaplig
eller är den något vi bara har
om vi tror på den