Mår dåligt, känner mig grå och deprimerad för första gången i mitt liv.

Känslorna finns inte på samma ställe som innan.

Två underbara ting försvann för mig i helgen. Men dom kommer tillbaka. Kommer jag att vara redo?

Jag älskar inte livet längre... och han där uppe, han älskar inte mig för då hade jag inte varit såhär olycklig. Dra åt helvete Gud.

Jag är feg och rädd, fan, jag förstör mitt liv genom att vara feg.

Jag måste våga, våga vara jag, våga dra, våga säga sanningen, jag måste våga våga.

Jag blir bara gråare och gråare för varje dag som går, men kommer jag bli svart om jag vågar, kommer jag bli en färgsprakande vår om jag vågar?

Det vet jag inte innan jag har vågat.