- Öresundsbron, Överste! sade chauffören och Halvorsen tog sig för ansiktet för att mjuka upp sina trötta ögon.
- Gott! Sista stoppet innan Europa! Han tog komradio- mikrofonen och beordrade halt. Samtliga lastbilar stannade. - Gott, jag måste pissa!
- Samma här! sade Andreas yrvaket. Han och Sara hade legat omslingrade i sovhytten medan konvojen sakta men säkert tagit sig söderut genom landskapet. Sara var också tvungen att gå.

Springande från radiobilen kom nu en av radiokillarna; - Överste, jag tror nog att ni ska se detta!
- Vad är det nu? Kan man inte få pissa ifred? sade han och skyndade efter samtidigt som han försökte stänga gylfen.

När Sara var färdig gick hon och Andreas efter för att få reda på vad uppståndelsen var om. Översten satt på trappstegen, som gick ned från kontrollrummet på radiobilen, med sin basker i ena handen och ansiktet i den andra.
- Vad har hänt? frågade Sara.
- Allt! Amerikanarna har precis förklarat krig mot EU!
- Kan inte NATO hjälpa? frågade Andreas.
- NATO är USA! De enda som kan gör nåt är EFA, om de nu verkligen \"kan\" göra nåt.
- Ryssarna då?
- De är med jänkarna! svarade kaptenen. - Förlåt att jag inte presenterat mig. Ni kan kalla mig J. Jag tillhör den norska underrättelseavdelningen. Vi har avlyssnat mycket av den rysk-amerikanska radiotrafiken det senaste året. De har haft mycket att göra! De anser att EU och Norden härbärgerat terrorister och att de skall bestraffas för det. De gör som de gjorde med Afghanistan och Irak. Tråkigt nog.
- Det är nog dags att sitta upp! sade Översten. Alla lystrade till ordern och satt upp i hytterna och startade sina motorer.
Andreas kände hur en rädsla och nervositet steg inom honom. Han hade inte varit så här rädd sedan han var riktigt, riktigt liten och grannens pitbull sluppit lös. Sara märkte hur blek han blivit och kramade om honom. Han återvände till verkligheten och kramade tillbaka. Sedan skyndade de tillbaks efter Översten.
- Köpenhamn Nästa! Lastbilarna startade upp igen och rullade ut i mörkret och igenom bommarna.
Himlen lyste framför dem. Där var köpenhamn...