Stod där och blickade ut
kände mig som en drottning
med allt under mig
och så nära himlen..
drog ett andetag
frisk luft fyllde mina lungor
ett steg fram, och så...
Den rusiga känslan pulserade
upp från tårna till huvudet
hjärtat bultade..
Den enorma glädjen av frihet
fyllde min själ
samtidigt som morgonsolen
spräckte den grå himlen
och hälsade mig välkommen
i dess ljusa famn.
Marken susade närmare
men jag bara log,
allt skulle bli bra.
Det var inte ett kliv för mänsligheten
utan det var ett kliv för mig.
Tiden stod stilla,
alla ljud, rörelser.. allt
upphörde att existera
det blev bara tyst..
Jag landade mjukt
och på nya ben gick jag
en ny stig fram...
Äntligen!