Ingen förstår

och tårarna gör bara ont,

försöker glömma

men möts av minnen

av ord

men helst inte vill tro på.

När orden efter en tid helt saknar mening

försöker man hitta vägen ut

och ensamheten sätter ännu ett spår i minnet.

Finns ingen att fråga

och ingen hjälp att få

det enda som hjälper

är att tiden tillslut läker alla sår.