Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag står kvar

Plötsligt började hela min värld att brinna
marken var inte längre stabil och säker
det blev varmt och jag började försvinna
hela min person fick sår som aldrig läker

liksom Job i bibeln togs allt ifrån mig direkt nu
min person mitt jag den jag var finns inte mer
jag hoppades det skulle vara ngn annan, du
bryt mina ben, krossa mina fingrar jag gud ber

orsaka mig fysisk smärta som jag kan bekämpa
stick in nålar i mina armar och ge mig bråck
kan man byta smärta så ville jag det tillämpa
sätt mig i en bil och låt mig vara med i en krock

när allt sedan rasat runt omkring och inne i min själ
när hela min person nästan suddats ut komplett
står jag naken kvar och askhögarna luktar en del
nu ska jag tillbaka till livet men det är inte så lätt

för i hur många affärer får man handla gratis?
för hur många hem får en märkt man hyra?
men visst kan en människa leva på potatis
visst är riktiga vänner inte så farligt dyra

jag står nu kvar och har nästan helt läkt
utblottad märkt och har inget värdsligt kvar
som flyttfågeln tillbaka jag blev inte stekt
jag börjar bli stark men det tar några dar...




Fri vers av Casca
Läst 257 gånger
Publicerad 2007-03-06 23:39



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Casca