och det slår ut med
sina vingar en fågel

jag kan inte bära
nätterna tunnare än förut
skira som papper mot
tystnaden ojämna naglar

vita spår i dammet
tändstickor som bryts mellan
fingrarna slocknat trä

irrande nattfjärilar och timmar
att vaka klockslagen i skydd
bakom gardiner och mörkret

mot fönstren en väntan
på ljud av rörelse