I vilken form vill jag avsluta mitt liv?
Trängd mot mitt skelett.
Jag vill vägra att önska något annat -
men det sipprar ut och igenom mig.
Denna längtan och önskan efter att andas fritt.
Jag vill inte härifrån -
men skadeglädjen är stor när jag sätter kniven mot min strupe,
för en sista varning.

Så låt mig sprängas i stycken,
låt det bevisas att jag önskar död.
Jag kan fortsätta att stävja mig
eller utkräva hämnd,
för det människan lovas -
att födas
och älskas.

Men jag måste minnas mina egna löften -
inga ursäkter kan någonsin bortse från dem.
Dem jag gav när jag själv satte liv till världen.
Inför dem kan jag inte låta mig sprängas -
ont kan aldrig med ont gottgöras.
Därför måste vreden finna en egen plats
och en annan form.
Den kan inte längre vara kvar,
här hos mig.