Sårbarheten som en landsväg till ditt inre
Fyll på med bränsle och jag går ändlöst genom natten
Aldrig har du förnekat mig att resa
Längs vägen, kanske stannat till för bröd och vatten

Vi har en historia tillsammans
Den får aldrig komma till allmän beskådan
En hemlighet i vägkanten
Någonting flammade i bröstet och släckte eldsvådan

Söderut längs en ny antologi
Ord via himlen över ändlösa mil inatt
Ditt svar har låtit vänta på sig
För långt ifrån för att låta läpparna leka tafatt

Mitt Colosseum står i sin prakt
Men jag skulle aldrig slåss för dig här
Som en desperado flyr jag ut igen
Glömmer inte att hem är dit vägen bär

Jag sliter ibland av dig tyg och trådar
Du har nåt under huden jag vill åt
Det är bara du, och jag ser igenom
Dina sinnen nyktra ändå full och kåt

Vi gör finger åt världen och försvinner
Och jag saknar dig en gång till
Undrar om du kommer längs körbanan
Blå cabriolet på väg till Fool on the Hill