Sken av gatlyktor fyller djupet

Jag tar ett bloss och ögonblicket är förlupet

Ljudlöst färgas himlavalvet rosa

Jag hör Katarina mig i nacken flåsa

Surrealistiska diabilder tar tag

Honungshår och kvinnliga behag

Min vägvisare åter blinkar till

Någonting inom mig står mycket still

Hör tanken färdas högt ovan

Bara Katarina kan blunda för den gåvan