Sommarsolens svarta strålar bränner i pannan
ännu en fest är tillända
och jag är kvarlämnad, spikrak och nykter
haven har torkat och regnat har slutat falla
det finns inte så mycket levande kvar i mitt liv

Jag är bitarna av den man jag en gång var
finns inga färger längre, allt är grått och svart
kärleken var röd som rosorna jag gav bort
men när jag fick dem tillbaka, så var de svartare än natten
mitt hjärta liknar numera en bränd kolbit

Jag är bara en blek skugga av den man jag en gång var
och jag undrar hur andra skulle känna sig
om de för en dag fick stå i mina skor
då skulle ni förstå
att det är omöjligt att välja

Vad spelar det ens för roll vem jag är
eller vem jag var
jag är nog en förlorare
oavsett
för varje väg jag valt
har resulterat i hjärtesorg och ensamhet

Allting och ingenting
spelar ingen roll
jag är destinerad till att förlora där jag går
under min kalla svarta sol