Stillastående vågor på havet av moln
leder mina ögon mot en brinnande horisont.

Djupt blodröda nyanser mynnar ut
i en intensiv brandgul
som övergår i ljus vanlijton
som sedan blandar sig ömt med himmelns egen blåhet.

Genom mitt flygplansfönster ser jag
tidens flöde,
genom mitt vänstra fönster ser jag
båkat i tiden hur solen går ned
och
genom mitt högra fönster ser jag
framtidens natthimmel iklädd
svart sammet och förstummande briljanter.

Jag stänger mina ögon
och somnar till ljudet
av tiden.