I årskurs sju välsignades vi med en tillfällig (manlig) mattevikarie. En dag när han tyckte det var väldigt pratigt i klassen gav han sig på en av tjejerna, trots att det var killarna som skrek och gapflabbade. Sa han till henne att hålla tyst? Bad han henne att koncentrera sig på räkningen? Nejnej. Han berättade en liten \"rolig\" histora, precis lagom högt så att resten av klassen också skulle höra:

- Säg mig. Vad är det för likhet mellan en tjej och en höna?
Tjejen stod helt förstummad medan läraren såg ut som om han väntade på det uppenbara svaret. När hon inte sa något fortsatte han:
- Stor skjärt, liten hjärna och springer runt och kacklar.

Killarna längst bak i klassrummet vred sig av skratt. Tjejen lämnade salen med omedelbar verkan. Så mycket mer matte blev det inte den lektionen.