Det händer att det ljusnar om morgonen och att jag vaknar i min egen säng. Det händer att jag träffar andra om kvällarna.
Det händer att dom knackar på mitt fönster och ber mig komma ut.

Jag tänker att egentligen så är allting så mycket lättare utan dig.
Luften känns lättare att andas. Jag ser på skräckfilm med en vän. Han trycker mig tätt intill sig när jag är rädd.
Jag vill somna i hans armar. Men jag vet inte hur man gör.

Jag vet inte hur man släpper taget.

Han säger lillan, det går över.
Lämna mig inte. Inte du också, viskar jag.

Det händer att det regnar och att han håller om mig då.
Det händer att dom rycker i mig och säger att jag ska le igen.
Det händer att jag skrattar och letar önskningar i andras ögon.

Och så plötsligt en natt hör jag från dig.
Du tror kanske att det passar sig.
Du är lika full som vanligt och jag vet vad du vill.
Ändå kan jag inte sluta hoppas.

Jag cyklar fort fort för att möta dig.