Det stod så många framför mig i kön.
Helt plötsligt har de blivit märkbart färre
som väntar på att ta emot sin lön
och att få träda fram inför Vår Herre.
Och se: vad gott, vad ont vi här har gjort
ska spela roll, då vi går in i Livet,
där mycket, som var litet, blir så stort,
och mycket, som var stort, blir mycket litet.

Men lugn, var stilla, den som lönen ger
är Han, som en gång gav sitt liv med smärta.
Han ser ej det som människorna ser,
och är dig närmre än ditt eget hjärta.
Så dag, som räckes dig, med fröjd mottag.
Och när det blir din tur att lämna ledet
och att få ikläda dig ditt nya jag,
kan du, förtröstansfullt, ta mot beskedet.

Ingvar