Kära farmor, dina händer är så levande och vackra med sina rynkor och svullna blodådror, så som ju händerna blir när man blir gammal. Ett långt och slitsamt liv har du levat och livet har minsann ristat in sina märken i din förut så släta hy. Jag såg det på ett foto att du var en riktig skönhet när du var ung och att karlarna sprang benen av sig för din skull , men nu kära farmor, nu när du har blivit gammal så finns det ingen som har en vackrare själ än du, det är ju precis som det gamla ordspråket säger, skönhet förgår men svinläder består....