Jag tog en promenad
ut i skogen med hunden
bort med trötthet
och piggna till lite

Man stressar inte
man väntar
och man studerar
allt som rör sig
och det som är stilla

I skogen finns ett nätstaket
sånt där grönt som kan smälta in

Det har alltid funnits där
minns det även som barn
och eftersom jag vet
så ser jag

Men när jag tittade nu...
och ser en öppning
ett hål
väldigt stort
och minns \"barndomsbus\"
hur vi klättrade igenom
hur vi gjorde saker man inte får
ser öppningen

Så tittar jag igen
mina ögon spelade mig ett spratt
Staketet är helt
det var inget hål
men ännu en gång kan jag se öppningen

öppningen som inte finns
men finns ändå

Jag hör en röst
inuti mig
som säger
Det finns en lösning på allt
bara man slutar stirra sig blind på hindret