betrakta handens öppna landskap i vila
känn trygg förvissning om att ny tid kommer

en levande skål bevarade livets avtryck linjer
utsökta fåror utmejslade i riktningar du aldrig kunnat ana

redan i det ännu nya livets oanvända handflata
finns linjen alla känner till - livslinjen den ståtliga

den bestämda huvudfåra du fundersamt följer med blicken
i försök att förstå utröna ditt framtida liv andra öden

men avstickarna från linjen förbryllar dig jämförs
utforskas formar frågor utan svar men med aningar

till vilka outforskade världar leder linjen där vid sidan om
ett annat tunt veck ett livsöde människor du aldrig möter

vemod hand i hand med vag obestämbar nyfikenhet
i efterhand där i handflatans öppna skål

den hand du betraktar minns sina möten skador sår 
ett kroppsminne att förlita sig på när allt annat sviker

för handen vet hur len en kind kan vara beröring
att glaset kan kännas kallt avvisande eller brännande

den minns utandningen värmen från en levande varelse
strukturen ytan på stenar träd dammiga böcker kind

och i cellförnyelsens oavbrutna arbete där inget stör
öppnar din varma torra hand upp sig för mig

får kontakt två handflator mot varandra närvaro ett nu
två livslinjer korsar varandra möts förenas framtidstro