Du är alltid i mitt huvud
jag vet inte varför du var så snäll

Du tog mig tillbaka till livet
och tog tillbaka åren som gått förlorat
Du fick mig öppna mina ögon och se:
jag har levt i en lögn

Men när allt var gjort
och jag äntligen var hel
behövde du inte stanna
men du gjorde det ändå

Du blev mitt solsken, mitt hopp
min sista röst av visdom i mitt huvud
på något sett blev du mitt liv...

Djupt inne i mig visste jag
att det här aldrig kommer vara
Det värsta var att jag hade rätt

En dag sa du bara att du skulle ge dig av
du sa inte varför, bara att du måste vidare
Men vad du aldrig kommer få veta är:
att den morgonen du gick ut ur mitt liv för alltid...
Tog du mitt hjärta med dig