en man som tros ha blivit galen
röster i hans huvud
ingen vet vad han säger, det är ingen som förstår
så nu är han inlåst för gott
för saker han aldrig begått

oskyldighet - en kedja och en kula
aldrig får han känna solen igen
smärtsamma grimarser
tårar längs kinden
rosor i hans hand

det fanns en man
som hade ett ansikte
som såg ut som mitt
jag såg honom i spegeln
när han vände sig om och gick
så sköt jag honom i bakhuvudet
hjärnsubstanser på betong och kakel
och då insåg jag
att jag hade precis mördat mig själv