sitter i
ett hörn
har ryggen fri
begrundar det faktum
att allt är förbi
det som vi hade
är borta
är trasigt
men mitt liv
det ska levas
känns bra
fast lite
avigt

allt
blir så tydligt
just här
i mitt hörn
av ursprung
behov
och i ödmjuk nåd
utan skuld
står jag fri
jag ger uppskov
till själen
låter inget
av livet
gå mig förbi


och vi hör
du och jag
varje svag liten bön
denna tanke
och handling
som är så ljuvlig
så skön
jag trevar
och finner
en frid i mitt hörn
känner att
detta
är svar
på en 
bön