en nyvaken morgons ljus
på min vägg

jag satt länge
lät mig sjunka in i bilden
av ljusets vandring
jag såg, jag kände
Jordens strävsamma rotation

genom de strålar som letade
sig in genom vinklad persienn

jag såg planetens vridning
i Vintergatans ytterkant

genom Solens
livgivande strålar

jag såg
och det var då
som känslan landade inom mig

att jag inte bara Är planeten
som roterar kring sin egen axel
i omloppsbana runt en magnifik stjärna..

jag är även en del av alltings
början
mitt
och slut

här i utkanten av galaxens
spröda iskristaller