Jag slänger skärvorna av verklighet runt omkring mig

Och jag är i stadiet då man sparar sms för att läsa dem om och om igen
Känslorna är något jag aldrig ville ha
Jag är allt det jag lovade mig själv att aldrig bli igen

Ultimatumet är som bortblåst ur min närhet
Och musiken är det enda som fyller mina sprängda öron till bredden
Jag har nog slocknat lite

Bubblande känslor i magen har gått över till en ständig oro
Irritation och koncentrationssvårigheter
Det hjälper knappt med de småsmå orden längre

Jag ska bli ett känslokallt as (precis som alla andra)

Och allt det jag letade efter en gång står nu framför mig
Knulla mig ren för fan
Skulle göra vadsomhelst för att få bort det här

Under tungan ligger orden som aldrig kommer bli sagda
Skrik som aldrig nuddar läpparna och kväljningar
Stunder då livet är det enda som finns och döden är mil ifrån en är överskattade

Ja livet är verkligen underbart (precis som alla andra tycker)