Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
kärlekens steg i en destruktiv relation


då och nu

det virvlar runt små färgglada fjärilar
i mitt inre djup. de sprider färg och
hosta glitter på mitt inre. jag älskar dem.
de slicka bort all smärta från mitt hjärta.
de låter det glada yttret förlika sig med
det sorgliga inret. de kommer att släcka
alla demoner för en stund och låta själen
vila sig. de är gjorda av guld och kärlek.
de är som vackrast när jag passera dig.


det var då när jag vara bara lite sådär lagom kär...
men nu, ack för förälskad..
och det lyder:

vad ska jag göra med dessa våta väggar av avvisning? vad återstår det
i min svaga själ att bära hem ännu ett kar av dig och din arrogans?
vad ska det bli av min stolhet allt för sargad av din förnedring?
i första ögonblick låg vi på samma ekvation men nu har jag sjunkit och du stigit.
gör det inte ont att se mitt liv skalas av och sakta tyna bort i en vind av hatiska tårars glimma dragna över en förpestad horisont?

jag önskar att jag aldrig hade uppmuntrat min attraktion för dig och dina begär. aldrig förslavat mig i en enda djurisk cirkel som inte verka leda någonstans. jag önska att jag aldrig hade hittat förmågan att sänka mig under dina vingar.




Fri vers av ej specifik
Läst 268 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-12-19 18:27



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

ej specifik