jag går bara runt i cirklar i mitt rum
hela tiden
och jag kommer ingen vart
(konstigt)
you make my head spin
och allvarligt talat så har jag ingen lust att träffa er
för det är bara
tomma ord
och skrattet är aldrig på riktigt
bara tillfälliga lögner
jag drar mig undan jag känner det
allt det här
är väl egentligen mitt fel
(men om jag förlorar er nu tänker jag inte kämpa för att få er tillbaka)
jag undrar om den där respekten som
jag bara får
så lätt
egentligen bara är rädsla för förfall
 som när man håller andan för att inte hela korthuset ska rasa samman
men mitt korthus rasade för längesedan
så ni behöver inte hålla andan mer
och det är väl det ni insett nu
att ni inte behöver dö för min skull
för jag förgiftar er
jag vet
you make my head spin
jag tänker inte kämpa för er nu
för det slaget är redan förlorat