Om natten skall jag komma, som en mara
och väcka dig, du lilla med ett sting.
När mamma äntligt kommer var det bara
en dröm, en vind och faktiskt ingenting.

Men länge skall du bära denna börda
och stå som främling i de andras ring.
Ty dina förebud blir aldrig hörda;
Du kommer slå i blindo runt omkring.

För budet som i drömmen jag dig sänder
det kommer bara du att leva och förstå.
När haven stiger över jordens mark

då griper mången efter dina händer.
Men det finns ingen tid för räddning då.
I dessa tider bygges ingen ark.