och du är en främling jag vet
men skulle du tycka att jag var
knäfyllt psycho
om jag kramade dig nu?
om jag höll tag i dig klamrade mig fast grät ut
i dina armar?

mellanstadiediscon och jag vill alltid bara rymma och
du var den som fann mig
denna gången
alla andra var för upptagna med att
glömma
mig
och tyngden jag lagt på deras axlar som
54 panodil just blåst bort

du visste ingenting om det
du visste ingenting om mig
det kanske var det som lockade mig in i dina armar

regnblöta trappsteg och
iskalla vindar
iskallt utanförskap
jag är trött på att jag alltid isolerar mig själv
det gjorde jag inte med dig
du var den enda jag släppte in och
jag ville vara nära dig jag ville
dansa till Dr Bombay
med dig

men du är
inte för mig
och när chocken väl har lagt sig
är det inte dina armar jag kommer kraschlanda i