Som ett lockrop
över
tysta vatten
genom mörkret
från djup till djup
kyla som
väcker
det svarta
söver
det veka
det
sköra
kämpande
flocken som samlas
den sista
den ynkliga
ur
ensamheten formad
utsatt
förverkad
utan nåd
klarhetens källa
insiktens ljus
i
allt det svarta
mörka
gemenskapens
frustration
kvalmiga rum
trånga salar
kamp
tillsammans är vi starka
tillsammans går vi under
ögonblickets lugn
vågen som bär
en stilla ö
tystnadens vila
inget mer som förför
dansa
i
flock ni som orkar
ni som vill
gör det ni gör
men lämna mig
att leva
här
utanför...