Det finns ett kaos
under allt det där

Det finns en struktur, ett mönster
av kaos
under allt det här

Som vi räds och flyr och inte klarar av; komplexitet

Vi organiserar, strukturerar, indelar
för att förenkla och ta död på grovkornigheten i våra bilder och gillar inte att zappa in kanalen med myrornas krig

Jag gillar ordet “kaosforskare” och ser framför mig en människa som bryter alla mönster. Någon i vit rock som katastrofsuper och sedan sätter sig i ett lab där denne leker med lasern och skrattar åt sig själv i sitt försök att klyva atomer i en Harvey Wallbanger
“Kaosforskare” skulle även kunna vara vilken råsupande människa som helst som ägnar sig åt eftertanke:

“Vaffan hände i går? Blev det kaos eller inte?”

Vanlig fysik är tydligen väldigt determistisk och om någonting gått det minsta annorlunda, där i ex nihilo - om en molekyl valt höger istället för vänster - så hade allt sett annorlunda ut

Men i kvantfysikens kaos spelar höger eller vänster inte så stor roll;
Det är ändå kaos och därför blir resultatet detsamma

Så kaoset är determistiskt

Och plötsligt
av alla hjältar

Kanske en poet - Stagnelius

hade rätt:

"Kaos är granne med Gud"