Mitt i det smyckade gränslandet fick det

svaga, det fantastiska liv. Av sitt djup 

och sin längtan, blev situationen den

tillgivna, där minnen heta som eld brännt

igenom allt märkt. Genom prövning, genom

det självmätna, kom det underbara. Det

som väckte och fångade mig, fjättrade

varje inngivelse av steg. Där just steget,

det avgörande, blivt det som i broar länkat.

Det hoppfulla till det oförglömmliga och 

genomförbara, där du passionerat ler och

skrattar tillbaks. I ditt ögonblick fångat,

tårar med rätt till världen finns. Varje tår

följs och ibland döljs bland resligt stolta liljor.

Sigillet där, pustar ut och längtar sig själv

tillbaks. Till en tillvaro med hjärta och insikt,

du skådar en framtid. Du ser dess väg!