Det var en natt, en natt som ingen annan.
Det var då, då vi på riktigt fann varandra.

Vi låg där, under himmel blå och miljoner stjärnor små.
Vi vittnade ett stjärnfall.
Och när det blev tal om önskan sa du att du \"redan har allt\".

Det var en natt, en natt som ingen annan.
Det var då, då vi på riktigt fann varandra.

Du kysste mig på pannan, sedan min nos.
När du kysste mina läppar sa du att det var som att dofta på en röd ros.

Du lekte med mina lockar och smekte mitt hår.
Och vi kände berusningen av varandra enda ner till våra tår.

Den natten klädde vi av varandra naken på känslor och lät kläderna vara på.
Vi var förenade ändå.
Förenade i tankar och känslor.
Förenade med och utan ord.

Det var en natt, en natt som ingen annan.
Det var då, då vi på riktigt fann varandra.

En natt då vi förstod och bestod- kärlek.
Jag älskade dig och du älskade mig.
Och vi älskade natten lång- själsligt.

En natt, som ingen annan.
Där du och jag, fann varandra.
Vi blev enade i tankar.