Vad angår din process så överklaga bara
Mina tankar
var som en kattungens tassavtryck
längs en motorväg
i dag
och du förstår kanske
att jag glömde fråga
om permission
för ångesten kom så överfallande
att jag insåg att jag rasade
först efteråt.
Det sägs
att hysterin i mina ögon
är ett äventyr
att skåda …
men ingen nämner självmordsbrevet
som mitt liv lämnat efter sig
i samma galet trötta ögon.
Ingen kan tro
att jag är jagad
av skiten innanför mitt pannben
jag vill bara
inte
och ändå fortsätter galenskapen
att förhindra mig
från att räcka ut handen
och be om hjälp
Mina osynliga ord
målar vägen
som inte leder någonstans
och när du ser mig att springa
så står jag rakt framför dig
och studerar din blick
som följer efter den jag
som jag var
för någon sekund sedan
Allas ögon är blåa
i naiviteten
så även mina
och rödvins färgade läppar
är starka kontraster
mot huden
och jag följer mina demoner hem
medan vinden viskar
att livet är underbart
efter de svåra perioderna
Livet älskar godis
utan att veta varför
och lovar att rädda dig
i en viskning
när det lämnar dig