- jag talar om delar

- så ?

- är det allt du har att säga..

- möjligen är det ditt perspektiv..

- så du vill måla

- nej..inte så..men..ja kanske

- men måla då

- hmm..vet faktiskt inte

- men vad vet du då ?

- jag är inte säker

- men du ville måla ?

- du påstod

- vad påstod jag

- äh..

- lyssna..vad påstod jag

- jag vet helt enkelt inte..vad som är helt

- men se det i delar då

- men jag vill va hel! fattar du inte

- du..det fungerar inte så..det vet du

- jaja..jag vet

- och faktisk..så var det ju du som påstod..att det inte finns några helheter

- jo..men det var längesen

- och ?

- sen tänkte jag på vad du sa

- du skall inte bry dig om vad jag säger

- hur skall jag kunna undvika det ?

Hon reste sig plötsligt upp

- alla tillfällen..sammanhang..är det en slump ?

- det finns inga sammanhang..människan är skapt så..för att den behöver ett sammanhang..att relatera till.

- men vi tänker ju nästan exakt likadant! fastän vi inte är tillsammans! vi tänker ju på samma helt olika grejjer nästan fan hela tiden!

- lugn..

- du ringer mig när jag står i affären och håller bacon i handen..och säger till mig i luren att du vill ha spaggetti med bacon..och i min vagn ligger kilovis med spaggetti..

- men det är en slump

- du ringer mig och vill gå på bio samtidigt som jag själv tänkte ringa dig om att gå på bio..bara minuten efter..och vi går på bio en gång om året!du ringer eller skickar sms att du saknar mig så in i helvete..i jävla samma sekund som jag sitter och skickar samma mess till dig! fastän det kan gå två dagar utan ett jävla ljud..

- men..

- jag drömmer om saker och ting som du redan vet och har drömt nästan samtidigt..du känner fan hur jag mår i hela min själ och vet precis nästan var jag befinner mig någonstans..

- men du..det är för att jag bryr mig om dig

- men hela tiden är det sådär..hela tiden..klockrena prylar och "slumpartade ting " som sker jämt och ständigt..preciserat..och helt omöjligt att bortförklara..och hur många gånger har jag känt en känsla då du är lite nere..trött..och det känts i hela min mage..min själ..och jag ringer dig på pricken och du säger precis vad jag upplevt inom mig..är det slump?

han lutade sig fram..sträckte efter hennes handled,
och knöt den varsamt i sin hand.

- du..det är för att vi sitter ihop..hör du det. Vi sitter ihop..

- men helheten då för helvete! som du förnekar! bortförklarar som slump?

- att sitta ihop..är aldrig helt. det är bara en del. Av oss två.

Hon sjönk ihop på stolen, svepte handen genom håret och blickade först ner, för att sedan plötsligt betrakta honom genom sin lugg.

Han kände med fingret, kring hennes handled.

- vi får alltid ta färg från varandra, och måla det till oss. Men det tar en hel livstid för oljan. Att torka..