Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En anonym vän, som talat om detta öppet, annars skulle jag aldrig kunna återge det så. OM tomheten som finns, ensamheten tillsammans, den sårade, den sargade själen...


Tom heten


Han berättade livfullt
Om sitt äktenskap
Om sin kärlek, om sina barn
Om sin saknad av kärlek
Hon älskade att egga honom, när de var fest smög hon kring
Så alla såg, när hon smekte, log, var vacker var skön
Han får nog sitt när vi gått, tänkte nog de flesta
Men ensamma så var det ryggen som vändes emot

Han talade om hålet i sin själ, om tomheten, om frustration
Om det som så småningom utmynnade i andra saker
I älskarinnor, i sköna små knull, tomma men sköna
Svårigheten att bryta sej loss, att skilja sej
Att känna det som att han lämnade barnen
Han berättade livfullt, om allt detta
Men vad var det för liv...

En sårad själ, svårigheten att lita på
En kvinna igen, den där märkliga hat-kärleken
Som finns, som fanns, som känts
Man undrar, vad som driver en människa
Att göra sådant mot en annan
Att slösa med något som är så dyrbart
Som ges i engångsförpackning… som inte finns
I repris, där förpackning lämnas i retur
Utan pant..




Fri vers av LassO
Läst 216 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-05-12 16:37



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

LassO
LassO