Hon dök upp
Inte som en vind
Mer som en orkan
Eller en tromb
Allt snurrade runt
Tills ni hamnade i stormens mitt
Där det är tyst och stilla

Ni följde mitten
Tills de blev för stillsamt
För henne
Då drog hon sej ut i stormen igen
Kanske för att finna nån annan ensam
Människa, för stormiga människor
Kan inte slå sej till ro…

Så stod du där igen
Ensam, i förödelsen
Och undrade, vad som egentligen hänt
Och varför