Johanna
jag vill skriva om en sommardag med dig
men det går ju inte eftersom vi inte har haft några sommardagar,
om man inte räknar med igårkväll
då dina blonda hårstrån rättades till
bakom örat du inte hör på
gång på gång, fast du är perfekt som du är
perfektionism som du inte ser i spegeln
men syns på alla krossade glasskärvor du går på
söndriga fotsulor som har fått uthärda tyngden
från dina demoner bakom revbenen
det är inte lätt att gå om man har så mycket mer
än salt i silverfloden från blå tankebrunnar,
men jag hjälper dig gärna, det hoppas jag du vet

skrapandet med rosa ballerina i sanden
vid gungorna vi aldrig delat barndomsminnen
flög iväg i natthimlen
& klockan som inte visade mer än 4
låtsades att vi hade stannat uppe hela natten
men vi hade redan ett äventyr och det låg
framför våra fötter
din mun gick i ett
men jag hörde allt du sa för jag lyssnar
när det är du som pratar lyssnar jag
och du brukar också lyssna på mig
& inte glömma blicken någonannanstans som andra gör
de som har blicken fylld med helium
lyfter så fort man byter ämne
det inte deras fel att de inte kan ta imot frusna hjärtan
din blick är för fylld med bly
men du är inte på långa vägar så tung som dina minnen & det skrämmer mig
det skrämmer mig Johanna, det gör det
för inuti dina ögon virvlar höstlöven fast det är så mycket sommar

vill bara ge dig äcklig sill vid midsommarkransdans
& rödbrända axlar efter dagar av
ingenting & glassar i nerförsbacke
cykla runt nattstad i blåsande månljus
jackorna flyger efter i vinden
ljuset från stjärnskrammel hinner inte ikapp oss
och planeterna står i krokigt led
väntar på dig & mig & det som tillsammans blir vi
du behöver känna en riktig sommar
jag vill ge dig den Johanna

om jag kunde skulle jag ge dig allt.